Lästips: Över en halv miljon cyklar sålda

Jodå, det såldes minsann över en halv miljon cyklar i landet den gångna säsongen, cirka 540 000 för att vara lite mer specifik. Det är en ökning med åtta procent sedan föregående år, och till skillnad från mycket annat som ökar – jordklotets snittemperatur till exempel – är detta en ökning som vi gillar.

Svensk Cyklings Klas Elm tror att ökningen kan förklaras av cyklandets ökade status, att folk har börjat köpa en andracykel (en slags professionalisering av cykelkulturen, där cykelpendlaren vill ha en speciell hoj för träning) och i viss mån, om än inte avgörande, kanske det också är så att med allt fler som tränar med cykel så förlängs säsongen en smula, detta menar i alla fall till exempel Team Sportia som ser att cykelsäsongen numera når fram i oktober när det gäller försäljningen.

Läs mer här. 

Konga cykel

Move by Bike

Göteborgs-Posten skriver för ett tag sedan  kort om MoveByBike, en flyttfirma som nischar sig genom att använda, just det, cyklar som flyttfordon. Firman som påstås vara Sveriges grönaste åkeri finns fr.o.m. oktober både i Malmö och Göteborg.

Cyklarna som används är mountainbikes och lastcyklar som är lågt växlade och har bra bromsar. Med sina cyklar och vagnar kan de lasta upp till 300 kg eller 3 m³, de kan också ordna vagnar med både kyla och värme. Eftersom även väder- och vindskydd ingår så är det bara storleken och tyngden på ekipaget som begränsar en.  Så såvida du inte tänkt transportera något tyngre än ett piano (vilket firman faktiskt har gjort i Malmö) så är cykeltransport ett fullgott alternativ.

Genom att använda sig av en cykelflytt hjälper man till med att minska både avgaserna och bullret i staden. Man kommer även in på platser som kan vara väldigt svåra att nå med bil, för att på så sätt kunna lasta och lossa så nära ingången som möjligt.

Lästips: Staten måste bidra till cykelvägar

Vill man få folk att cykla, måste man skapa infrastruktur. Problemet är den dåliga, osäkra och osammanhängande cykelinfrastrukturen, den bristfälliga driften och det dåliga underhållet, skriver sju representanter för organisationer som vill främja cyklande.

Regeringens Cyklingsutredning är klar efter två års arbete. Uppdraget var att ge regeringen förslag för att öka cyklandet och göra det säkrare.

Men det har utredaren inte gjort. I stället är utredningen en mastodontsammanställning av regelverken för planeringen av transportinfrastrukturen (860 sidor!). De så kallade förslagen är så pass marginella att de saknar betydelse i det stora hela, och i en del fall så luddigt formulerade att det är svårt att bedöma vad de egentligen innebär.

Vill man få folk att cykla, måste man skapa infrastruktur. Så enkelt är det. Det stora problemet i Sverige är den dåliga, osäkra och osammanhängande cykelinfrastrukturen, den bristfälliga driften och det dåliga underhållet. Detta gäller inom tätorter där cykelinfrastrukturen är en kommunal angelägenhet, och mellan tätorter där det är en regional/statlig eller en nationell/statlig angelägenhet.

Detta löser man inte enbart genom att plötsligt betrakta ”cykling som ett eget transportsätt”, som utredningen gjort, och hänvisa till den så kallade fyrstegsprincipen som hittills praktiskt taget aldrig fungerat. Det är naivt att tro att detta skulle påverka de ekonomiska prioriteringarna i de regionala och kommunala planeringsorganen.

Det handlar förstås om pengar och finansieringssystem. Sammanhängande cykelinfrastruktur av attraktiv standard kostar pengar. Kommunerna har mycket lite av sådant eftersom 95 procent går till skola, barn- och äldreomsorg och liknande angelägenheter. Därför borde utredningen självklart ha föreslagit system som gör det möjligt för staten att hjälpa till med finansieringen av kommunal cykelinfrastruktur.

Detta är det helt centrala för att få cyklandet att öka och göra det säkrare. Kommunerna har små resurser för detta, staten mycket större. Detta har utredningen missat (eller inte vågat klarlägga). Det finns inte ens en bedömning i utredningen av om förslagen nämnvärt skulle kunna påverka cyklandet. Gör man det hamnar man på noll.

Vi, som representerar det organiserade Cykel-Sverige, kräver en enda sak:

• Att regeringen nu i samband med den kommande infrastrukturplaneringen anvisar tillräckliga medel för en snabb utbyggnad och standardförbättring av cykelinfrastrukturen.

Staten måste bidra till cykelinfrastrukturen både inom tätorter och mellan närliggande tätorter. Det kan ske efter dansk modell med en cykelpott som förutsätter kommunal motfinansiering. Staten måste klargöra för Trafikverket och de regionala planeringsorganen vilka medel som ska användas för cykelinfrastruktur, och hur detta ska redovisas så att dessa medel verkligen används för infrastruktur för cykling och inte försvinner på vägen så som så ofta skett tidigare.

Cykelpool

Funderar ert företag på att börja cykla skulle jag föreslå att ni ser över möjligheterna att använda en externt skött cykelpool. Att inte behöva oroa sig om cyklarna går sönder eller får punktering är väldigt bekvämt och nästan en förutsättning för att cykelpoolen verkligen ska fungera bra. Annars måste ni ha någon på företaget som har ansvar för att genomföra rutin och akutservice på cyklarna. Detta kostar både tid och pengar. Att cykla på jobbet fungerar alltid utmärkt så länge alla cyklar på sin egen cykel då man själv har ett självklart ansvar för sin cykel. När ägandet tas ifrån en blir även ansvaret taget. Det är nu företagetscykel och inte längre anställdas eget ansvar. Detta gör att cykelpooler ofta blir ståendes efter ett år när större problem än punkteringar eller dåliga batterier i lampor börjar dyka upp.

Lästips: Framtidens cyklar kräver framtidens infrastruktur

I en ganska färsk rapport från CyCity reflekteras det över elcyklarnas framtid, hur de kommer att öka och vad detta kommer att innebära. I dagsläget är andelen elcyklar i Sverige väldigt låg men användningsgraden förväntas stiga. Ska man tro på trenderna kan man räkna med en andel inom det generösa intervallet 5-20% elcyklar i framtiden och scenariot blir inte mindre troligt när vi sneglar på våra cykelälskande grannländer.

Det skräds inte med superlativen när elcyklarnas fördelar beskrivs; det blir mindre fysiskt ansträngande, det går snabbare, man kan köra med tyngre packning, längre, oftare m.m. Men alla de här förändringarna ställer även nya krav på cykelinfrastrukturen som måste förbättras för att elcyklarnas framfart ska kunna fortsätta.

Den extra kraften motorn ger ökar hastigheterna och lastmöjligheterna vilket kräver bredare och säkrare cykelbanor. Att cykeln kan användas året om kräver bättre vinterväghållning och fler lättillgängliga cykelparkeringar, gärna med väderskydd och uppvärmning. På parkeringarna behöver det också ställas högre krav på stöldsäkerheten i och med att elcyklarna ligger på nästan dubbla priset gentemot vanliga cyklar och därmed är extra stöldbegärliga. Tyngden tas också upp som en faktor att ha i beaktning, cykeln väger runt 25 kg vilket innebär att man behöver undvika miljöer och hinder som kräver att man måste lyfta sin cykel.

Rapporten, som ni kan läsa här, tar alltså upp en hel del saker som behöver tas i beaktning i och med den troligen stundande framväxten för elcyklar. Men i den är det också noga påpekat att dessa krav på det stora hela inte skiljer sig från kraven på en vanlig cykelinfrastruktur av hög kvalitét och att förbättringarna är till stor fördel för alla cyklister, inte bara de som cyklar med motor.

Vi återkommer inom överskådlig framtid med lite mer spaningar kring elcyklar, håll utkik.

För mer intressant läsning om cyklar kolla in den här bloggen. 

Lästips: Kollektivtrafiken hindrar svenska cyklister

Svensk Cyklings Sifo-undersökning om cykelvanor som publicerades i september och bekräftar cykelboomen – hela 38 procent av svenskarna cyklar mer idag än för 5 år sedan. Men med en kollektivtrafik anpassad till cyklisterna hade allt fler svenskar kunnat sitta bakom styret, det visar också undersökningen:

• 16 procent säger att de skulle cykla mer om de kunde ta med cykeln i kollektivtrafiken
• 24 procent skulle cykla mer om det dessutom fanns möjlighet att parkera cykeln i anslutning till kollektivtrafiken.
• På landsbygden är behovet av att ta med sig cykeln i kollektivtrafiken som störst. Hela 35 procent skulle cykla mer om de kunde parkera cykeln eller ta med den i kollektivtrafiken.

Siffrorna borde sätta eld i baken på de som sköter utformandet av den svenska kollektivtrafiken. För idag får du i de flesta fall inte ens cykeln förbi spärrarna. SJ har liksom Swebus förbud mot cyklar som bagage. Öresundstågen och Skånetrafiken utgör undantag, där du mot köp av barnbiljett får medföra cykeln på tåget. Även Stockholms pendeltåg kan tillåta medförande av cykel utan avgift. Men då får det inte vara rusningstid eller med destination Stockholms centralstation.

Vad som framstår som förunderligt är att kollektivtrafiken inte väljer att skapa cykelvänliga tåg. Redan 2008 visade en undersökning som Banverket utförde att 92 procent av de tillfrågade ansåg att det borde vara möjligt att ta med cykeln på tåget. Dessutom bor 40 procent av landets invånare inom två kilometer från en järnvägsstation. Det finns därför stor potential att öka andelen som cyklar till stationen, men också att öka det totala resandet med tåg. Det verkar dock inte SJ ha förstått. I december 2011 införde SJ förbud av cyklar på tågen.

Andra länder i Europa har löst cykelfrågan genom att ha dubbeldäckade tåg med många öppna ytor. I Danmark beslutade man i januari 2010 att det skulle bli gratis att ta med cykeln på Köpenhamns pendeltåg. Resultatet blev en succé och ökade antalet cyklister i Köpenhamn. Och det är inte bara cyklisterna själva som är nöjda utan hela 89 % av de tillfrågade resenärerna sa att de gillade detta.
I centrala Köpenhamn är vagnutrymmen väl anpassade för cyklister.

Även i Holland är det en självklarhet att man får ta med cykel på tåg. Små cykelsymboler på vagnarna markerar var man är välkommen att lasta på sin cykel. Dessutom finns det bevakade cykelparkeringar som är öppna från 06.00 på morgonen till 01.00 på natten. Och på alla stationer kan man hyra cyklar.

Dags att komma loss med detta nu va?

Lästips: Cykelns ABC inför vintern

Vintern kommer krypande och med den kommer mörkret. Det är alltid viktigt att se om sin cykel, men inför vintern är cykelns ABC viktigare än någonsin. Jag brukar kolla igenom min brukscykel två gånger om året, en gång när vintern kommer krypande för att klara av de strapatser som väntar (speciellt de åren jag cykelpendlade mellan Malmö och Lund) och en gång på våren inför den riktiga cykelsäsongen. Cykelns ABC innebär att de mest vitala delarna gås igenom och får lite extra omsorg.

A som i Air (luft), berättar för dig att det är viktigt att ha ordentligt med luft i däcken. Se till att lufttrycket är rätt. Är du osäker på hur mycket det ska vara så står det nästan alltid på kanten av däcket. Ibland kan det vara svårt att veta vilket tryck man har i slangen, speciellt eftersom det inte alltid finns en tryckmätare tillgänglig, som t.ex. på pumparna på stan eller utanför cykelhandlaren. Själv skaffade jag en pump med mätare som passar alla cyklar, allt från min fixie till vår lådcykel, för runt 150 kronor. Rätt lufttryck minskar risken för punktering och det gör också att däcket kränger mindre i svängarna, vilket kan vara förödande när det är halt. De senaste åren är det också allt fler som skaffar dubbdäck. Den marknaden har formligen exploderat och det finns ett ganska stort utbud av dessa däck. Själv kör jag aldrig med dubbade däck, men kanske skulle man testa någon gång.

B som i Brakes (bromsar). Bromsarna är nog det som är absolut viktigast på en cykel. Bromsklossar slits och behöver då bytas, vajrar måste spännas eller bytas ut och fjädrar behöver smörjas. Det finns ju en mängd olika sorters bromsar, men principerna är ofta desamma. Det gäller att kolla som att bromsbeläggen griper där det är tänkt, t.ex. att bromsklossarna på ett par V-bromsar griper på fälgens bromsyta och inte på däckets kant, vilket med tiden skadar däcket. När du trycker in bromshandtaget ska klossarna gå i ganska tidigt så du slipper trycka in handtaget hela vägen till styret. När halkan kommer cyklar i varje fall jag och småbromsar lite mer än vanligt, då är det skönt att ha bromsar som griper snabbt, vilket gör att jag får bättre kontroll på hur hårt cykeln bromsar in.

C som i Chain (kedja). Detta betyder helt enkelt att du bör ha en välsmord kedja. Smörjer man regelbundet kedjan minskar man slitaget ganska radikalt både på kedja och på kranskuggar och växlar. Under vintern är det extra viktigt att man ser över kedjan lite då och då eftersom den tar mycket stryk av konstant väta och ofta även av den salt som används vid halkbekämpning. När man smörjer kedjan kan man ju även passa på att smörja växlarna.

Det är ju ganska uppenbart för de flesta att en översyn av cykeln då och då minskar slitaget och förbättrar livslängden på sakerna ganska mycket. Trots det kan det vara oerhört svårt att ta sig den lilla tiden det tar. Men, jag kan lova att man har igen den tiden mångfalt när man slipper ha en söndrig cykel som måste fixas. Orkar eller vill man inte göra det själv kostar det inte många hundralappar att lämna in den på närmsta cykelverkstad, eller varför inte sticka ner till Cykelköket en sväng för att lära sig lite mer om sin cykel?

Cykla lugnt och aktivt!

Här hittar du till Marcus Ljungqvist blogg. 

Flyttfirmor i Korea

Här kommer en bild från en flyttfirma i Korea. Undrar varför detta inte ses i Sverige. Även om vi inte riktigt har lika höga hus så skulle det fortfarande spara en massa tid för flyttfirmorna i Stockholm.

Hur man viker en flyttkartong

Om någon nu inte skulle förstå hur man viker en flyttkartong så kommer här en genomgång.

Att bygga en cykel

Road Rage: British Style

Kommunen ska cykla

Cykla till jobbet och få en cykel på köpet, ja, det erbjudandet går snart ut till alla offentliganställda i Botkyrka kommun.

Idén kommer från Miljöpartiet i kommunen som också sitter i majoriteten.Dan Gahnström är miljöpartistisk kommunalråd i Botkyrka kommun:

- Om du tittar på parkeringen här borta, där står det väldigt mycket bilar. Andra partier har motionerat om att bygga ut den. Om vi får fler att cykla, och cykelparkeringen har vi redan tomma platser, då behöver vi inte lägga massa dyra pengar på att bygga parkeringen och dessutom får vi häsla och bättre miljö.

Förslaget går ut på att de kommunanställda ska gå med på att cykla till jobbet under minst sex månader om året för att få en cykel. Kommunen står även för service och reperation, även för de som redan har en egen cykel. Miljöpartiet räknar med att reformen kommer kosta 3,5 miljoner kronor om året. Dan Gahnström säger att Botkyrka har högt ställda miljömål och ska vara fossilfria fram till 2030. Han uppmanar även privata bolag att ta efter iden med gratis cyklar:

- Det här är en möjlig modell att prata även för privata arbetsgivare om. Titta vad billigt det är det är med en cykelförmån och ni slipper göra en parkeringsplats på era områden. Den värdefulla marken kan ni använda till annat, säger Dan Gahnström.